Dance is a feeling

 
Dans.. ja vart ska jag börja? Jag har dansat i "dansskola" eller vad man säger sen jag var 7 år. 
Att dansa är så sjukt.... befriande. Att få vara ensam i en danssal, släcka ner ljuset och bara dansa tills man ramlar ihop kan vara en av dom bästa känslorna i världen. Jag går i både street & modernt, det är två sjukt olika stilar men jag älskar båda lika mycket. Om det inte var några konsekvenser skulle jag dansat varje dag i veckan, för det gjorde jag nästan. Men jag var tvungen att sluta i jazz förra veckan eftersom att jag måste hinna med plugg och vänner också. Dans är en fristad där du bara kan släppa allting och njuta av livet.
If you can dream it, you can dance it.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0